fredag 30 september 2011

världens sämsta karlsson

Man har varit skonad ett tag nu, men som de flesta män som man aldrig vill se igen dyker han upp när man minst anar det, Bert Karlsson. I Debatt dessutom och där får ju vem som helst ordet om man är duktig på att köra över folk och det är han den jäveln. Givetvis tyckte han att Williams Petzälls ersättning var blygsam och givetvis jämförde han den med Mona Sahlins (för det är ju så otippat att hon får skit från en extremhöger). Sedan börjar han agera som att han vore någon slags mentor till Petzäll (bekant?) för att senare gå igång på någon historia om när riksdagen tydligen blev invaderat av juggemaffian på grund av en politisk vilde. Jag undrar vad Bert har gjort för att förtjäna den tid han regelbundet får att uttrycka sina åsikter i public service. Gubben som får utrymme att säga hur rasistiska/sexistiska grodor som helst för att sedan skylla på felcitering. Är svensk TV skyldiga honom någonting? Äger Bert SVT? Äger Bert hela Sverige? Eller är han bara en av alla de as som får mediautrymme på grund av sitt utseende? 
Kåt av semlor





Magnus Betnér tycker inte heller så värst mycket om Bert.

torsdag 29 september 2011

william petzäll = inte så snäll/kan hända får smäll

William a.k.a "Jag-bara-går-omkring-och-njuter-vad-tror-du?-60 000-kr-i-månaden-och-gratis-övernattningslägenhet-i-Stockholm-för-skattebetalarnas-pengar"  Petzäll har alltså åkt taxi för 107 000 kronor under sitt dryga år i riksdagen. Samt solduschat för 70 000 (egen uppskattning). Som politisk vilde får han 56 000 kronor i månaden fram till nästa val utan att behöva arbeta en endaste dag till. 
56 000 kronor som en söt liten etniskt svensk tant med rollator tävlat med läskiga muslimer med burka och obehagliga muslimbebisar om (nostalgititta på valfilm?). 

en solkysst
politisk vilde

Sverigedemokraterna hävdar ju gärna att en begränsning av invandringen skulle minska statens kostnader, men vet ni SD, jag har ett förslag på hur vi skulle tjäna 779 000 kronor (56 000 x 12 + 107 000) om året på ett betydligt enklare sätt. Ring mig.

måndag 26 september 2011

en inte särskilt barmhärtig samarit

När man extrajobbar i hemtjänsten och dessutom ska bli socionom händer det titt som tätt att man får medlidande blickar från den som just ställt frågan vad man gör: "Det är verkligen beundransvärt att du orkar. Själv skulle jag aldrig klara av det", kanske de säger. De hjälper med andra ord till rätt bra med att trycka människovårdande yrken ännu längre ner i lågstatusjobb-högen. Själv skulle jag aldrig klara av att erkänna att anledningen till att jag är miljonär är för att jag gjort något så meningslöst som att uppfinna en app eller för att jakten på pengar helt enkelt har gjort mig till ett girigt as. Att välja att dricka kaffe och lyssna på 95-åringars livshistoria framför att ha sådant på sitt samvete känns inte så väldigt beundransvärt. 

söndag 25 september 2011

illegal människosyn

En övertro på den "kulturella identiteten" (vilken typ går ut på övertygelsen att jag skulle komma bättre överens med Kent Ekeroth än Nour El-refai) verkar leda till vad man skulle kunna kalla för en illegal människosyn. Jag tvivlar på att någon skulle stå bakom ett beslut som nekar människor vård. Synd bara ett detta uppenbarligen går att lösa genom att avhumanisera sin motståndare, till den grad att man inte ens vill ge denna illegala person tillgång till de mänskliga rättigheterna.


Den alltid så uttrycksfulla Björn Söder (SD) har till exempel sagt såhär: "Om vård ska vara gratis för illegala utlänningar så uppmanar jag alla skåningar att vägra legitimera sig när de uppsöker vården i länet, och hoppas att ni säger att ni är papperslösa." Nej, vet du vad Björn jag betalar gärna 120:- för ett vårdbesök för att jag vet att jag har det inte så lite bättre än Malmös papperslösa så jag kan nog unna dem det. Jag har dessutom frikort.

tisdag 20 september 2011

något speciellt

Idag började jag dagen med att bråka med en arg ung man i sydsvenskans kommentatorsfält angående artikeln lyckan vändes till en mardröm. Personen i fråga verkade ha svårt att finna empati för kvinnan i artikeln, och menade att "Eftersom det inte kan produceras några domar så är mannen oskyldig i mina ögon, precis som i domstol och precis så som det skall vara". 


Jag inser såklart, att även han är oskyldig i andras ögon. Han som tog mig med sådan jävla storm och övertygade mig om att såhär har du aldrig någonsin känt förut och du kommer aldrig känna såhär igen, detta är speciellt det är speciellt speciellt speciellt, känner du hur speciellt det är? Och det var speciellt. Det var speciellt att bli verbalt nedtryckt i en pöl och utveckla sin förträngningsförmåga till den grad att man inte kommer ihåg ett enda ord och hur kunde ord man inte kommer ihåg göra så jävla ont? Den första örfilen var speciell. Att bli spottad i ansiktet var speciellt. Att bli dragen i håret, sparkad ur sängen och få en glasklotljusstake kastad på sig var speciellt. Att bli knuffad baklänges och slå huvudet i soffbordskanten var speciellt. Att bli boxad i magen och utslängd i trapphuset var speciellt. Att få en kökskniv riktad mot sig var speciellt. Att en dansk skalle kan göra så att man flyger baklänges, får hjärnskakning och seriefigursbula, det var verkligen speciellt, men du... Du är inte speciell. Och i mina ögon är du inte oskyldig.